Tillstånd för byggande ska alltid sökas via e-tjänsten Lupapiste.fi. Vid behov ger lovarkitekterna och/eller lovberedarna råd om hur ansökan ska göras och ger handledning på förhand i mer krävande projekt. Förhands handledning kan begäras och frågor kan ställas i tjänsten Lupapiste.fi i handledningsdelen ("Fråga råd")

Av byggnadstillsynen ansöker man om bygglov, åtgärdstillstånd, miljöåtgärdstillstånd, rivningstillstånd och undantagsbeslut/avgörande om planeringsbehov. Till byggnadstillsynen gör man också åtgärdsanmälningar. I Lupapiste väljer man endast åtgärd, typen av tillstånd fastställs av myndigheten; behovet av undantagsbeslut/avgörande om planeringsbehov är undantag till detta, eftersom de ska redas ut före den egentliga ansökningsprocessen.

För gransknings- och tillsynsuppgifterna tar byggnadstillsynen ut tillståndsavgifter enligt byggnadstillsynstaxan som godkänts av fullmäktige.

Bygger jag på ett detaljplaneområde?

Bygger jag utanför ett detaljplaneområde?

Mer information:

Anställa en huvudplanerare

Planerarnas behörighet

Huvudplanerarens uppgifter och ansvar

I Sibbo används ärendehanteringstjänsten Lupapiste, där man ansöker om bygglov och sköter om de tillhörande myndighetskontakterna. Byggnadstillsynen i Sibbo handlägger alla tillståndsansökningar elektroniskt. Tack vare den elektroniska tjänsten Lupapiste, sker tillståndshanteringen smidigt på nätet.

En tillståndsansökan som uppgjorts noggrant, samt väl utarbetade planer och bifogade dokument med täckande uppgifter, bidrar till att handläggningen av lovet hos byggnadstillsynen sker snabbt.

Mer information:

Dokument som ska bifogas till en ansökan som sker via lupapiste / sköts av kunden

Dokument som ska bifogas till en ansökan som sker via lupapiste / sköts av kommunen

Hörande av grannar

En bygglovsansökan bereds i samarbete med ett mångprofessionellt team. Diskussionsfönstret i tjänsten Lupapiste fungerar som sökandens och lovhandläggarens kommunikationskanal. Bl.a. begäran om korrigering och komplettering av handlingar, skickas den här vägen till sökanden/huvudplaneraren.

Avslagna avgöranden om planeringsbehov och undantagsbeslut lämnas genom tjänstemannaberedning till utskottet för beslutsfattande; beviljade lov avgörs med tjänstemannaberedning.

Lov beviljas då förutsättningarna för ett positivt beslut uppfylls. Då ett lov har beviljats, blir lovet synligt i Lupapiste-tjänsten.

Mer information:

Utlåtanden

Om byggaren vill avvika från planen eller andra bestämmelser, föreskrifter, förbud eller andra begränsningar för byggande eller andra åtgärder enligt markanvändnings- och bygglagen eller sådana som utfärdats med stöd av den, som till exempel byggnadsordningen, behöver byggaren ett undantagsbeslut före bygglovet.

Undantag får inte medföra olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändningen, försvåra möjligheterna att uppnå målen för naturvården eller försvåra möjligheterna att uppnå målen för skyddet av den byggda miljön. Undantag får inte beviljas, om det leder till byggande med betydande konsekvenser eller annars har avsevärda skadliga miljökonsekvenser eller andra avsevärda och skadliga konsekvenser. För undantag behövs alltid ett särskilt skäl. Ett särskilt skäl är en orsak som kan förknippas med byggplatsens egenskaper. Ett särskilt skäl kan däremot inte anknyta till sökandens egenskaper.

Undantag ska sökas i god tid innan byggprojektet inleds. Giltighetstiden för ett undantag bestäms i beslutet, men tiden kan vara högst två år. Då ett positivt beslut erhållits, skall bygglov sökas inom undantagsbeslutets giltighetstid.

Ett undantagsbeslut behövs bland annat:

• Då man vill avvika från det användningssyfte som anges i detaljplanen.
• Då man vill avvika från byggnadsytorna som anges i detaljplanen.
• Då man vill avvika från den maximala byggrätten.
• Då man vill avvika från minimiarealen för en byggplats, som fastställts i kommunens byggnadsordning.
• Vid byggande på ett strandområde som saknar detaljplan.

Om användningen av stamfastighetsprincipen föreskrivs i generalplanerna eller delgeneralplanerna i Sibbo (i vissa planer används också termen stomlägenhet). Principen används i stor utsträckning även i de övriga kommunerna i Finland. Med stamfastighet avses en sådan fastighet som har existerat 1.7.1959 (dagen för ikraftträdelse av den redan upphävda bygglagen). Stamfastigheterna har vanligen styckats efter det här datumet till mindre fastigheter, och på grundval av den nuvarande fastighetsindelningen hör det ofta flera fastigheter till samma stamfastighet.

I en stamfastighetsutredning undersöker man till vilken stamfastighet fastigheten i den aktuella ansökan hör och hur många byggplatser man redan byggt på stamfastighetens område. I delgeneralplanerna eller generalplanerna i Sibbo ingår ofta bestämmelser om dimensioneringen, som anger det högsta antalet byggplatser, som kan beviljas för stamfastigheten. Dimensioneringen är högre på byaområden och lägre på områden, som är mindre lämpliga för byggande. Den här dimensioneringen i generalplanen jämförs med de existerande byggplatserna, varvid man kan bedöma om nya byggplatser kan beviljas på stamfastighetens område.

Genom att använda stamfastighetsprincipen vill man trygga likabehandling av markägarna, genom att beakta de övriga markägarnas eventuella behov för motsvarande byggande, så att inte en enda markägare kan använda hela stamlägenhetens beräknade byggrätt. Därtill strävar man efter att säkerställa att huvudparten av byggandet placeras på områden, som i generalplanerna anvisats som byaområden. I praktiken bedömer man byggrätten som fastigheten använt. Det är alltså möjligt att den nuvarande ägaren av en obebyggd fastighet blir utan byggrätt, om den tidigare ägaren redan styckat det antal byggplatser av fastigheten, som dimensioneringen tillåter. Därtill ska observeras att stamfastighetsgranskningen eller dimensioneringen, endast utgör en faktor, som påverkar beviljandet av lov. För att lov ska kunna beviljas måste alla förutsättningar enligt 137 § i markanvändnings- och bygglagen uppfyllas.

Detaljplanen styr byggandet på områden med tät bosättning.

Detaljplanerna reglerar man vad ett område kan användas till och hur mycket det får byggas på området. I karttjänsten på kommunens webbplats finns uppgifter om planen där din byggplats är belägen (plankarta samt planbeteckningar och -bestämmelser och eventuellt byggsättsanvisningar som kompletterar planen, se Tilläggsuppgifter nedan).

Detaljplanen är den mest detaljerade planläggningsnivån och där fastställer områdets kommande användning, så som vad man får bygga, var och vilket sätt och vad som ska bevaras. I en detaljplan är det möjligt att i detalj fastställa varje områdes användningsändamål, gatornas bredd, byggnaders, lekplatsers och parkeringsområdens läge på området, byggnadernas höjd och våningsyta, samt beroende på objekt till och med takets form, takskäggets exakta höjdläge och fasadmaterialet. Genom att styra byggandet strävar man efter att skapa ett enhetligt uttryck för området och möjligheter för grannarna att se hur området kommer att se ut i framtiden, eftersom byggandet sker så småningom och under olika tider.

I Sibbo utarbetar planläggningsenheten detaljplanerna och kommunfullmäktige godkänner dem som verktyg, som styr byggandet i området. Byggnadstillsynen i Sibbo kommun övervakar detaljplanens förverkligande i samarbete med planläggningsenheten.

Mer information:

Generalplanen samordnar och styr utarbetandet av detaljplanerna.

Generalplanen är en plan för markanvändningen i kommunen och den är ett viktigt verktyg för utvecklingen av användningen av kommunens områden. Som namnet säger är den en generell plan där man fastställer huvudprinciperna för användningen av områdena i kommunen. Generalplanen styr kommunens samhällsstruktur och markanvändning, främst detaljplaneringen och även byggandet direkt t.ex. på ett bya- eller strandområde och därmed handläggningen av tillstånd för byggande på ett glesbygdsområde.

I karttjänsten på kommunens webbplats finns uppgifter om planen där din byggplats är belägen (plankarta samt planbeteckningar och -bestämmelser, se Tilläggsuppgifter nedan).

Generalplanen kan gälla hela kommunen eller ett visst delområde, varvid den kallas delgeneralplan.

I regel byggs kommunen enligt de ikraftvarande detaljplanerna. Att bygga utanför ett detaljplaneområde förutsätter oftast ett undantagsbeslut och/eller beslut om avgörande om planeringsbehov. Vanligen kan t.ex. ekonomibyggnader som ansluter till en bostadsbyggnad byggas direkt med ett bygglov. Se mer information i punkt "Avgörande om planeringsbehov eller undantag".

Mer information:

Det är viktigt att anställa en kompetent, professionell planerare genast i början av byggprojektet. På det sättet når man ett högklassigt resultat och sparar ofta också pengar. Huvudplaneraren hjälper också till i tillståndsprocessens olika skeden. Enligt markanvändnings- och bygglagen ska ett byggprojekt ha en huvudplanerare. Därtill behövs eventuellt en byggnadsplanerare och även andra specialplanerare.

Redan då planeringen inleds ska man noggrant bekanta sig med planen, som styr byggandet i området, samt byggsättsanvisningen. Planeringen är ett av de viktigaste skedena i ett byggprojekt, eftersom man där fastställer största delen av objektets byggnads- och användningskostnader. En plan som utarbetats av en yrkeskunnig planerare, sparar på utgifterna och underlättar och försnabbar tillståndsprocessen och byggandet.

Behörighetskraven för planerare fastställs i markanvändnings- och bygglagen samt i miljöministeriets anvisningar. Planerarens behörighet bestäms på grundval av dennes utbildning och erfarenhet. Den som planerar ett reparations- eller ändringsarbete, ska ha erfarenhet av planeringsuppgifter kring reparationer eller ändringsarbeten. I projekt som kan anses vara mindre krävande, kan planeraren vara en person som saknar examen i byggbranschen. Byggnadstillsynsmyndigheten bedömer planerarens behörighet för den aktuella uppgiften. Behörigheten är projektspecifik.

Senast i samband med bygglovsansökan ska huvudplaneraren och byggnadsplaneraren som valts, meddelas i Lupapiste. För bedömning av behörigheten ska nödvändiga uppgifter om dessa planerares utbildning och planeringserfarenhet bifogas, vanligen examensbetyget och ett CV eller en kort referensförteckning. Huvudplaneraren ska vara registrerad till projektet i Lupapiste.

Huvudplanerarens ansvar sträcker sig över hela byggprojektet. Huvudplanerarens uppgift är att säkerställa att planerarna har tillräckliga basuppgifter/utredningar gällande projektet och sörja för att nödvändiga planer för projektet utarbetas. Huvudplanerarens uppgift är att se till att byggnadsplanen och specialplanerna bildar en helhet, så att kraven i föreskrifterna och bestämmelserna som gäller byggande, uppfylls och god byggnadssed efterföljs.

• Uppgifterna om ansökan
• Parterna i projektet
• alla fastighetsägare/-innehavare ska vara registrerade i Lupapiste eller alternativt ska fullmakt finnas
• huvudplaneraren ska vara registrerad i Lupapiste samt examensbetyg och CV eller referensförteckning som bilaga
• Huvudritningar: minst en situationsplan, planritning, fasad- och sektionsritningar
• Utredning om hörande av grannar samt vid behov grannes samtycke
• Ansökan om att ansluta sig till vattentjänstnätet eller plan för avloppsvattensystemet (innehåller minst blanketten; planen för avloppssystemet, en sektionsritning och situationsplanen)
• Utlåtande om grundläggningssätt
• Fuktsäkerhetsbeskrivning
• Energiutredning (innehåller energicertifikat)
• Huvudplanerarens checklista
• Eventuella övriga bilagor, såsom fullmakt, utredning om fastighetens besittning osv.
• Eventuella övriga huvudritningar

• Lagfartsbevis
• Fastighetsregisterutdrag
• Fastighetsregisterkarta
• Utdrag ur grundkartan och/eller planutdrag
• Ett eventuellt avgörande om planeringsbehov och/eller undantagsbeslut som anknyter till projektet

Grannarna ska meddelas om att en bygglovsansökan har eller kommer att inlämnats. Detta kallas hörande av grannar. Med granne avses ägare eller innehavare av invid eller mittemot liggande fastighet eller annat område. I fall där grannfastigheten har flera ägare eller innehavare, bör alla dessa höras.

Det lönar sig för lovsökanden att höra grannarna själv, eftersom detta försnabbar handläggningen av lovansökan och sparar pengar. Vid hörandet används en blankett för hörande, som utarbetats av byggnadstillsynen, samt tillhörande skriftliga anvisningar. De ifyllda och undertecknade blanketterna för hörande bifogas till ansökan i Lupapiste, helst som ett enda dokument. Ett hörande kan också skötas elektroniskt via Lupapiste, om man känner till grannens e-postadress.

Även byggnadstillsynen kan sköta ett hörande, och då tar den ut en avgift enligt byggnadstillsynstaxan, som godkänts av fullmäktige.

Grannes samtycke

Förutom att höra grannarna kan också grannes samtycke krävas, om man i planen avviker från bestämmelserna i planen eller byggnadsordningen, t.ex. om man vill placera en byggnad närmare gränsen till grannens tomt, än vad detaljplanen eller byggnadsordningen tillåter. Samtycke begärs endast av de grannar, vars fördel ärendet påverkar. Sökanden sköter alltid om att samtycke söks. Ett samtycke ges skriftligen och objektet för samtyckets skall specificeras.

I markanvändnings- och bygglagen föreskrivs:

Via Lupapiste ber byggnadstillsynen om utlåtanden av andra myndigheter enligt innehållet i byggprojektet. Myndigheterna som inom kommunen ger utlåtanden är bl.a. planläggningen, miljövården och vattenverket. De externa myndigheterna omfattar bl.a. räddningsmyndigheten, miljö- och hälsoskyddet och Borgå museum.

Ett beviljat bygglov ger rätt att uppföra en byggnad eller utföra en annan åtgärd. Innan byggandet eller en annan åtgärd kan inledas, måste lovet ha vunnit laga kraft. Att ett lov är i laga kraft, innebär att besvärstiden gått ur och inga besvär har gjorts om beslutet. Fristen för att söka ändring är vanligen 14 eller 30 dagar.

Ett lov förpliktar inte till att bygga. Lovet förfaller om byggnadsarbetet, som lovet avser, inte påbörjats inom tre år eller slutförts inom fem år. Ett åtgärdstillstånd, rivningstillstånd eller miljöåtgärdstillstånd förfaller om inte åtgärden vidtagits inom tre år. Tiden löper från det datum då beslutet vunnit laga kraft.

Om de rättsliga förutsättningarna för byggandet eller en annan åtgärd fortfarande är i kraft, kan byggnadstillsynen förlänga lovets giltighetstid för inledande av arbetet med högst två år. För slutförande av ett arbete kan tidsfristerna förlängas med högst tre år åt gången och i perioder om minst ett halvår. Ansökan om förlängning ska göras före lovbeslutet förfaller.

Förlängningar ska sökas i Lupapiste. Om lovet beviljats med en pappersansökan, skall förlängning sökas med en pappersblankett. Om förlängning söks via Lupapiste, ska längden på förlängningen anges i år tydligt i ansökan (se byggnadstillsynstaxan). Även en kort beskrivning om projektets situation ska bifogas.

Om en markering av läget förutsätts i lovet skall markeringen beställas innan det egentliga byggarbetet inleds. Syftet med att markera byggnadens läge är att styra byggandet till den plats som fastställts i bygglovet. Markeringen av läget kan beställas per e-post på adressen mittauspalvelut@sipoo.fi

Inledande av byggarbetena skall meddelas till byggnadstillsynen. Anmälningsskyldigheten gäller alla byggprojekt. Inledningsanmälan görs vanligen av projektets ansvariga arbetsledare till områdets byggnadsinspektör per telefon eller per e-post.

Innan byggarbetet inleds ska byggaren vanligen ordna ett inledningsmöte. Om ett inledningsmöte behövs, har det angetts i lovbeslutet. På inledningsmötet går man igenom lovvillkoren och lovdokumenten, samt de gemensamma spelreglerna för det beviljade. På mötet deltar den som ska inleda byggarbetet, den ansvariga arbetsledaren, huvudplaneraren, byggnadsinspektören och eventuellt även andra som berörs av byggarbetet.

Vid bottensynen granskar man marken samt att grundkonstruktionerna byggts enligt planerna. Den ansvariga arbetsledaren ber om att en bottensyn förrättas då grävnings- och fyllnadsarbetena, som gäller grundkonstruktionerna gjorts och eventuella grundkonstruktionsformar och -järn monterats.

En lägessyn förrättas när byggnadens grund är färdig. Vid lägessynen granskar man byggandens läge i förhållande till det beviljade lovet. Även byggnadens höjdläge granskas vid synen. Lägessynen kan beställas per e-post på adressen mittauspalvelut@sipoo.fi

Vid konstruktionssynen granskar man byggnadens bärande och förstyvande konstruktioner. Om inte något annat avtalas, ber den ansvariga arbetsledaren att en konstruktionssyn ska förrättas, när byggnadens vattentak har monterats och fästs enligt konstruktionsplanerna.

Vid ibruktagningssynen, som delvis slutsyn, granskas förutsättningarna för att ta byggnaden i bruk. Syftet med en omfattande syn är att säkerställa, att byggnaden och områdena som ska tas i bruk, är trygga för användarna. En byggnad eller en del av den får inte tas i bruk före ibruktagningssynen.

Slutsynen förrättas när byggarbetena har slutförts. Vid slutsynen granskar man slutresultatet av hela byggprojektet, varvid också gårdsarbetena ska vara helt slutförda. Slutsynen ska beställas under bygglovets giltighetstid (ett bygglovs giltighetstid är 5 år och ett åtgärdstillstånds giltighetstid är 3 år).